Gömda saker som inte finns

Det var mörkt och i mörkret formades ansikten. Precis som vanligt, en eremitkräfta antar att det bor kräftor i alla snäckor och likadant antar en eremit att alla skuggor skapar ett ansikte. En för stor näsa, frusna kinder, en handduk på stolsryggen. Men kuddkinden, sval som den är, hjälper inte. Och fluffet på handduken är mjukt och varmt men det pulserar inte. Det finns inget liv där i skuggan. Inte ens om man fyller den med ljus.