Brottsplats: 18c, fem trappor

På nattduksbordet ligger kartor med medicin, det är en tablett mer än det borde vara. Jämte ligger en trave böcker; Fågeln som Vrider upp Världen, Översättaren, Det Vita Rummet, och en pappersmapp med engelska serietidningar i lösnummer. Sängen, att beskriva den som om att den är i oordning vore att underdriva. Det finns ingen kropp i den, men ändå leder spåren fram till den. Tre strumpor. Ett par byxor, en BH, en fickplunta i stål och guld.

På bordet står smör framme, det har varit där ett par timmar baserat på dess konsistens. Brödsmulor leder från bordet till sängen, eller från sängen till bordet. Det är svårt att veta var brödpåsen först öppnades. Det finns inget spår alls av den påsen i lägenheten.

Från badrummet hörs vatten och lite ånga läcker ut genom dörrkarmen och tröskeln. Ett ljud hörs. Från täcket letar sig en fot ut, sängen kan omöjligt ha varit tom. Någon är bra på att dölja bevis i klart dagsljus. Dagsljus som gör att de små dammpartiklarna i lägenheten och ångan från vattnet skapar en illusion av dimma när solstrålarna träffar precis rätt. Det är just nu omöjligt att avgöra vem som hör hemma i lägenheten: personen som tills nyss var gömd i sängen eller den som befinner sig på andra sidan toalettdörren och träffas av varmvattnet.